Sommarprat i repris

Såhär i semestertid är det ju svårt att slå på radion utan att mötas av tröttande repriser av det ena och det andra. Jag tänkte ta det ett steg till och reprisera mitt sommarprat från förra året, närmare bestämt mitt bidrag till Radio Eskilstunas programserie Sommargästen. Jag utlovar lyssning vida överlägsen såväl Niklas Zennströms tafatta, självförhärligande entreprenörsgoja som Anton Abeles lyxproblem, och med ett musikval som klår samtliga Sommar i P1 någonsin:

Spellista

• Marvin, Welch & Farrar [Fading Yellow Vol. 5] Tiny Robin
• Åke Uppman – Jag är en man
• Love [Forever Changes] Maybe the People Would Be the Times or Between Clark and Hilldale
• Dixon Brothers [Down in the Basement: Joe Buzzard’s Treasure Trove of Vintage 78s] The School House Fire
• Barış Manço [Prog Is Not a Four Letter Word] Lambaya Puf De
• Pixies [Doolittle] Wave of Mutilation
• Spirogyra [St. Radigunds] The Future Won’t Be Long
• Tafo feat. Nahid Akhtar [The Sound of Wonder] Karye Pyar

Annons

Det sommarpratas

Ännu en sommar är snart tilländalupen. Den har glittrat i porlande bäckar och forsat i smutsiga rännstenar. Och själv har jag varit så upptagen av cykelsemester, Urkult och sommarstuguvistelse, att jag inte hunnit uppmärksamma magmosfären på mitt sommarprogram.

Cykelsemestervy från de sörmländska nejderna.

Jovisst — även jag kan stolt räkna mig till den illustra skara, som blivit engagerad för sommarprat i radio. Närmare bestämt i Radio Eskilstuna. Det blev, som sig bör, ett mycket mer talträngt och något mindre musikaliskt äventyrligt program än Magmalyssnarna är vana vid, men musikvalet torde kännas ganska bekant. Talade gjorde jag om manlighet, klassmedvetenhet, grunge, musik och annat, självklart på ett mycket spirituellt och lärt maner. Det är värt minst en genomlyssning!

Och här kan man lyssna. Men för att ni inte ska känna er alltför bortkomna, får ni en sådan här länk också:

… och en sådan här lista:

Spellista

• Marvin, Welch & Farrar [Fading Yellow Vol. 5] Tiny Robin
• Åke Uppman – Jag är en man
• Love [Forever Changes] Maybe the People Would Be the Times or Between Clark and Hilldale
• Dixon Brothers [Down in the Basement: Joe Buzzard’s Treasure Trove of Vintage 78s] The School House Fire
• Barış Manço [Prog Is Not a Four Letter Word] Lambaya Puf De
• Pixies [Doolittle] Wave of Mutilation
• Spirogyra [St. Radigunds] The Future Won’t Be Long
• Tafo feat. Nahid Akhtar [The Sound of Wonder] Karye Pyar

2012-06-05: Summer, never go away

Sommar!

Man kliver ut och ögonen ljuschockas. Värme omsveper en och man går som i ett kisande töcken. Höstens tungblöta, bruna, förmultnande mylla har tuggats genom naturens stora återvinningscentral och förädlats till högfärdiga, promiskuösa försommarblommor som pustar ut söt parfym. Nästan så att man känner sig lika pånyttfödd och blommig själv. Pank och fågelfri. Säga vad man vill om Gösta Bohman, men att bo i plåtskjul och äta bananer känns inte som ett orimligt livsmål en sådan här stund.

Helst vill man ägna hela dagarna åt sådant här:

… men som vanligt ska ett program levereras, till båtnad för en kulturtörstande mänsklighet. Och här har vi det nu:

Programmet går delvis i indiskt tecken. Gubben Ravis musik ligger som en bordun under kakofonin och manar oss tillbaka till sans och balans. Tack, Bagis megaloppis, för LP-fyndet. Vi får även höra splitter nytt från Ransta Trädgård, mera vulgopop från rikspinuppan Leena Skoog samt några småobskyra amerikanska fältinspelningar.

Vilda blommornas dag (13 juni) uppmärksammas, som lämpligt är, med The Wilde Flowers — Canterbury-scenens själva urkälla, varur både Soft Machine och Caravan sprang. Deras musik lät ännu mest som ett fattigmans-Zombies, men historiens vingslag kan anas för den med känsliga öron.

Spellista

• Yo-Yo Ma & The Silk Road Ensemble [Silk Road Journeys] Chi passa per’sta strada (Filippo Azzaiolo)
• Al Di Meola World Sinfonia [Pursuit of Radical Rhapsody] Siberiana
• Jan Lundgren [Jazz är farligt] Slängpolska efter Byss-Kalle
• Canterbury Fair [Canterbury Fair] Winds of the Sky
• Ravi Shankar [Music of India: Three Classical Rãgas] Rãga Jog
• Alice Coltrane with Strings [The Music of Alice Coltrane: Astral Meditations] Galaxy Around Oldumare
• Washington Brown & Group [Deep River of Song – Louisiana – Catch That Train and Testify!] Hallelujah (Lamb on the Altar)
• Justin Vali [Rambala] Soratra masina
• Emil Richards [Stones] Moonstone (June)
• Eight unindentified girls [Deep River of Song: Alabama: From Lullabies to Blues] Hopali
• Agincourt [Fly Away] Dawn
• Ransta Trädgård [Låt bandet gå] Don Diegos hemlighet
• Leena Skoog [Stora Schlagerboxen Vol. II] Oh, älskling — ta mig inte nu
• Mahavishnu Orchestra [Birds of Fire] Miles Beyond
• Sigh [Imaginary Sonicscape] Requiem – Nostalgia
• The Deviants [Ptooff! & Disposable] Nothing Man
• The Wilde Flowers [The Wilde Flowers] Memories
• Saturday’s Photograph [Fading Yellow Vol. 3: 22 Shiny Jewels of US Pop-Sike & Other Delights] Summer Never Go Away
• Makina Du Tempo [Brazilian Pebbles – Acid, Flowers And Fuzz Garage Psychedelia] A Terra Parou

2011-08-16: Sommaren dör

Jaha, vad är min ursäkt för dröjsmålet denna gång? Jo, jag är kvar i det sansade sommartempot. Det är mañana, mañana för hela slanten. Sommaren är snart tilländalupen — ett faktum som jag riktigt trycker era trynen i under detta program — men låt oss alla försöka stanna kvar på en vettig stressnivå, va? En timmas stirrande ut genom fönstret till Mahler-musik  är ofta bättre tillvaratagen tid än en timmas rastlös produktivitet. Så låt vårt valspråk för den kommande hösten bli: vad gör det om hundra år?

Detta är det andra Magma-programmet jag värkt fram hemma på min kammare. Och nej, jag har inte köpt den där mixern än, utan sitter ännu och lägger ljudpussel i Audacity. Med viss framgång, om jag får säga det själv. Ljud flyter in i varandra ganska trevligt och lite psykedeliskt.

Det är också ett av de första program, där jag helt glömt att nämna adressen www.radiomagma.org. Jag skulle kunna göra det nu istället, men det känns tämligen meningslöst. (Jag är ensam i lägenheten.) Men jag vill ånyo skrika ut över världsalltet, att ni socialmediala gärna får bli ”fans” av Magma å Facebook — så jag får se vilka ni är.

Arkiv B:s kartläggning av gammal b-psychsploitation fortfor med en recension av den i ärlighetens namn ganska föga sinnesvidgande Something Weird. Lugn — den kommer upp här i textform också … mañana. (Var glada att ni inte betalar för mina tjänster.)

Och så spelade jag ju lite musik också:

• Fred Åkerström – Frida sörjer sommaren
• Vigrass & Osborne – Forever autumn
• Mercury Rev – Endlessly
• Teebs – Arthur’s birds
• Bobby Callender – The glow within thee
• Whitetree – Tangerine
• Miriodor – Polar (film noir)
• Justin Vali – Vaque sauv
• Emil Richards – Sardonyx (August)
• Ursa Major Space Station [reklam]
• Scott Johnson – The illusions of guidance
• The Soft Machine – Pig 1
• Hall & Oates – Everytime I look at you

Bild = länk till min gamla Bobby Callender-artikel.

Magma [10-06-23] Fyller 100 och firar med sommarens ledmotiv!

Sent omsider, men med meteorologiskt sett perfekt tajming, bjuds nu sommarens definitiva Magma ut även till er utsocknes spisare. I Radio Eskilstuna ligger detta program och snurrar var söndag under sommaren, om jag förstått saken rätt, och väl är väl det, ty något nytt program blir det inte förrän sisådär i augusti.

Magma hyllar denna gång sommaren. Den milda, loja, bekymmersfria barndomssommaren. Lika lekfull, varm och lätt som en julibris vill detta program vara. För en timma glömmer vi alla bekymmer och svårmodigheter, all tyngd och svärta, och låter musiken ömsom sprattla i solen som en yster drake, ömsom flyta makligt fram som en Puhpinne i en ljummen bäck.

Men inte nog med det! Det råkade därtill falla sig så, att detta var den 100:e Magma-sändningen sedan starten! Som fotografiet ovan skvallrar om, firades denna tilldragelse värdigt med bistånd av Tiny Tim och en dvärgväxt munk i snabelskor. Utanför sändning, dock.

Spellista

• The Free Design – Kites are fun (1967)
• Chick Corea – What games shall we play today? (1972)
• Musica Dispersa – Swani (1970)
• Herbie Hancock – Speak like a child (1968)
• Stan Getz & João Gilberto feat. Antonio Carlos Jobim – Corcovado (Quiet nights of quiet stars) (1963)
• Mahavishnu Orchestra – Faith (1975)
• Gualberto – Luz de Invierno
• Jean Jacques Perrey – Passport to the future (1970)
• Library Tapes – A summer beneath the trees (2008)
• Pink Floyd – Cirrus Minor (1969)
• Espers – Flowery noontide (2004)
• Lars Hollmer – 180 sekunder hemma (1982)
• Moondog & the London Saxophonic – Mother’s whistler (1994)
• Shugo Tokumaru – Green rain (2007)
• Van Dyke Parks – Palm Desert (1968)
• Os Mutantes – Le premier bonheur du jour (1968)

Magma [2009-07-28] Blommor

Ett besök i en handelsträdgård gav uppslaget till denna sändnings tema. I en årstid då bäckar kvillar, ystra bin befruktar kyska tulpaner och massmedia går på tomgång, vill man att musiken ska bära en iväg genom de ljumma kvällsskyarna på flygande tonmattor av ejderdun. Vårens nervösa, rastlösa savstignings- och knoppsprickningsmusik är ett minne blott och höstens bitterljuvt melankoliska toner ligger ännu framför oss; nu är tiden inne för att till skogsdoftande flöjtackompanjemang besjunga rogivande rosor och kravlösa krysantemer.

Spellista

• A Walk on the Moon (från skivan ”Journey to the Moon”, 1969)
• Jefferson Handkerchief – I’m Allergic to Flowers (1967)
• Baris Manço & Kaygisizlar – Flower of Love (1968)
• Ananda Shankar – Snow Flower (1970)
• Tiny Tim/Nick Lucas – Tip-Toe Thru’ the Tulips With Me (1968/1929)
• John Williams – Flowers in Your Hair (1967)
• Colin Blunstone – Misty Roses (1971) / Lisbeth Bodin – I min lilla värld av blommor (1945)
• Moorpark Intersection – I Think I’ll Just Go & Find Me a Flower (1968)
• The Nice – Flower King of Flies (1967)
• The Holy Mackerel – Wildflowers (1968)
• Giles, Giles & Fripp – She Is Loaded (1968)
• Chico Buarque & Milton Nascime – Calice (1978)
• The Sun Also Rises – Flowers (1970)
• Scrugg – Lavender Popcorn (1968)
• The Zodiac – Leo, the Lord of Lights (1967)

P.S. Blomstertemat ser ut att behöva utsträckas även till nästa sändning; glömde ju alldeles bort Arne Qvicks Rosen. Tänkte redan nu låta er se hans framträdande i Åsa-Nisse i rekordform från 1969, men denna kulturhistoriska urscen tycks ha gått Youtube-generationen helt förbi.

P.P.S. Ovan nämnde John Williams är, av allt att döma, inte densamme som musiksatte Stjärnornas krig m.fl.