Magma är ett program som sänds kl. 22-23 onsdag udda veckor i Radio Eskilstuna 92,7 samt på webben. Här kringkastas främst musik av nördar, dårar och genier från 00-tal till 00-tal. Psykedeliskt, progressivt, experimentellt, udda, urspårat, töntigt, svängigt, ambitiöst, pretentiöst. Musik som vägrar finna sig till rätta i sakernas tillstånd.
Visst har även du slitit ditt hår i undran över hur ett Magma egentligen blir till? Goda nyheter — de sömnlösa nätterna är nu slut! Lyssna bara till detta program, så ska allting bli förklarat. Med risk för att spräcka illusionerna gläntar jag på förlåten och avslöjar alla de slippriga detaljerna i ett Magma-programs tillkomst, och förklarar programmets skapelseprocess medan det skapas.
Varför kunde inte Gud ha gjort likadant och därmed besparat mänskligheten alla dessa timmar av fruktlösa hårklyverier, som istället hade kunnat användas till något konstruktivt och jobbskapande, som att tänka ut nya former av värdepapperisering? Tja, ingen kan ju vara perfekt. Men somliga av oss försöker åtminstone.
Band som ser ut som de låter: Kitchen & the Plastic Spoons.
Spellista
Alice Coltrane [Universal Consciousness – Lord Of Lords] Excerpts From The Firebird
Samla Mammas Manna [Måltid] Dundrets fröjder
Al Di Meola World Sinfonia [Pursuit of Radical Rhapsody] Gumbiero
Phantom Orchard [Orra] Kiss that Conquers
Virus [The Black Flux] Strange Calm
Herbie Hancock [The Complete Warner Bros. Recordings] Quasar
Kraftwerk [Autobahn] Mitternacht
Reines d’Angleterre [Les Comores] Track 2 Side A
Kraftwerk [Autobahn] Morgenspaziergang
Lars Hollmer [Vill du höra mer] Finalvals
Gryphon [Raindance] Ormolu
Edip Akbayram [Turkish Freakout 2: Psych Folk 1970-1978] Mehmet Emmi
REBaroque, Maria Lindal [Variations] Edlund/trad.: Lustige Nakht
King Tubby/Augustus Pablo/Lee ”Scratch” Perry – Splash Out Dub
Erik Lindeborg Trio [Time] Space Elevator
Maudlin Of The Well [Bath] The Ferryman
Pussy [House of Many Windows: Psychedelic Pstones III] The Open Ground
Alfred Deller, Walter Bergman [Music of Henry Purcell] Pausanias (1695), Z. 585 – Sweeter than roses (text: Norton)
Chimera [House of Many Windows: Psychedelic Pstones III] Peru
Kitchen and the Plastic Spoons [Best Off] Psch (demo)
The Plastic People of the Universe [Egon Bondy’s Happy Hearts Club Banned] Toxica
Edu Lobo [Blue Brazil 2: Blue Note in a Latin Groove] Libera Nos
The Sandals [Psychedelic Archaeology Volume 1] House of Painted Glass
Denne stilige unge man är inte med oss längre. Förutom att visa, att man faktiskt kan bära mockasiner, sammetsbyxor, skjorta med virkat krås och Jonatan Lejonhjärta-frisyr utan att se ut som en total idiot, ägnade han sig åt att vidga rockmusikbegreppet för all framtid via de progressiva pionjärerna Soft Machine. Han hette Kevin Ayers, blev 67 år gammal och i detta Magma hör vi honom i flera tappningar. Den uppmärksamme lyssnaren märker, att det var först som soloartist han svävade ut i de där unikt brittiska företeelserna whimsy och quaint, som vi misslyckas med att översätta till svenska, men utan den Lewis Carrollska, barnsliga lekfullheten hade nog inte heller Soft Machines gärning varit tänkbar.
Någon som dock i högsta grad är med oss, är Magmas medprogramledare Martin Kristenson. Förutom att han har givit ut en ny bok — som här föranleder oss att tala om den högerpopulistiska pionjären, porrförfattaren, sexklubbsinnehavaren och rättshaveristen Asta Gustafsson — är han också ett enormt fan av Tiny Tim, som därför dyker upp i lite oväntade skepnader. Ja, jag vågar påstå, att detta är det första radioprogram som någonsin lyckats dra en obruten röd tråd mellan Tiny Tim, radikalfeminism, tibetansk tempelmusik, frijazz och experimentellt oljud:
Och den tråden är faktiskt starkare än det faktum att både Peter Brötzmann, Ornette Coleman, Lou Reed, John Cale, David Tibet och Angus MacLise alla råkar fylla år i dagarna. Såhär: frijazzprovokatören Brötzmann var inblandad i konstnärsrörelsen Fluxus, vilket även gäller den minimalistiske kompositören La Monte Young. Denne var i sin tur mentor åt John Cale och influerade därigenom Velvet Underground, där förstås även Reed och MacLise ingick (den sistnämnde dock bara tills han tyckte de började bli för kommersiella, d.v.s. ta betalt för sina spelningar). Deras musik, men kanske ännu mer Reeds beryktade dubbelalbum Metal Machine Music från 1975, förebådade hela industri/noise-genren, där Tibet och hans Current 93 var framstående. Tibet råkar dessutom vara ett stort Tiny Tim-fan, vilket förklarar det extremt otippade samarbetet mellan dessa två och Nurse With Wound, som vi också får höra.
– Än radikalfeminismen då?, frågar vän av ordning. Jo, den kommer in i form av fenomenet Isadore Fertel — en av få personer som i flint, välpressad kostym och slips kan ställa sig bredvid en Tiny Tim med ukulele, långa lockar och gigantisk prickig fluga, och få den sistnämnde att framstå som normal:
Fertel var, enligt uppgift, den ende manlige medlemmen i organisationen ”Radical Feminists”, och c:a 2:45 in i klippet ovan får vi se och höra honom framföra sin feministiska kampsång om Susan B. Anthony. Man kan inte påstå, att han var någon bildskön crooner, men kan man annat än smälta inför det där breda leendet, den grova läspningen och den troskyldiga optimismen?
På temat ”feministiska låtar till ukulele” får vi förresten även höra ett betydligt mer hårdhudat, satiriskt och nutida alster av Nellie McKay. Det är ju ändå 8 mars snart.
Spellista
Piero Umiliani [Sweden Heaven and Hell: Soundtrack] Stoccolma My Dear
Rena Rama [Rena Rama] Batiali
Nellie McKay [Obligatory Villagers] Mother of Pearl
The Soft Machine [Volume One] Hope for Happiness
Fred Frith [‘The Technology Of Tears’ And Other Music For Dance] Jigsaw
Peter Brötzmann/Han Bennink [Ein halber Hund kann nicht pinkeln] Music in the Evening No. 1
Nurse With Wound [Chance Meeting on a Dissecting Table of a Sewing Machine and an Umbrella] The Six Buttons of Sex Appeal
Kevin Ayers [Insane Times: 25 British psychedelic artyfacts from the EMI vaults] Song for insane times
Lou Reed [Metal Machine Music] 1/4
Brown Wing Overdrive [ESP Organism] Perils Of Flight
Tiny Tim/Current 93/Nurse With Wound [Songs of an Impotent Troubadour] Just what do you mean by ‘Antichrist’?
The World Heritage [The Tropic of Cancer] City in the Sky
Dick Hyman [Moog: The Electric Eclectics of Dick Hyman] The Moog and Me
Tom Lehrer [That was the year that was] The Vatican Rag
Isadore Fertel/Tiny Tim – Susan B.
Angus MacLise [The Invasion of Thunderbolt Pagoda] Invasion of Thunderbolt Pagoda (St. Marks Epiphany)
John Fahey [The Yellow Princess] The Yellow Princess
Scott Johnson [Americas] Anthem Hunt
Raymond Scott [Manhattan Research, Inc.] Ohio Plus
Alice Through The Looking Glass [Alice Through The Looking Glass] Jabberwocky
Någonstans ovan ska även denna in, men jag kan för mitt liv inte lista ut var: TONTO’s Expanding Head Band [TONTO’s Expanding Head Band] Tontomotion
Efter en period av förslappning efter kraftansträngningen med julkalender, förlängt jul-Magma och annat, är nu äntligen Magma tillbaka i gamla gängor.
Vilka de gängorna nu är. Med ett flöde av nya medprogramledare hoppas jag ju att Magma ska genomgå kameleontiska transformationer. Denna gång var jag dock åter solo i studion och passade på att hänge mig åt den s.k. seriösa musiken, som en sorts asketisk botgöring efter julprogrammets skamlösa frosseri i slisk och sunk. (Magma skulle dock inte vara Magma, om inte frijazzen, den nutida konstmusiken och den vitryska RIO:n interfolierades med en aldrig så liten dos psykedeliskaexcesser.)
Anders Nästén alias Icoro är fortfarande så oförtjänt okänd, att de första tre träffarna vid en googling på hans verk Mass quality music från 2011 är länkar till två Magma-sändningar. Därför kan det vara befogat att tjata lite extra om denna egensinniga, hembyggda kammar-industrial. Vi tassar in på den senaste laddningen Icoro-plattor, som bl.a. innehåller en sorts koncentrat av det något elefantsjuka förstlingsverket.
Lycka, frid, välstånd och respekt lovas den som regelbundet lyssnar till Magma och dessutom gör en massa andra saker som vi dock inte har tid att gå in på här och nu. För nu är det hög tid att …
PS. Magma söker dadaister av allehanda slag, som vill medverka i programmet på än så länge oklara villkor.
Spellista
Add N to (X) [Avant Hard] Barry 7’s Contraption
Amir ElSaffar [Two Rivers] Menba’ (Maqam Bayat)
Detektivbyrån [Wermland] Life/Universe
Alfred Deller, Walter Bergman [Music of Henry Purcell. CD1: Homage to Henry Purcell] King Arthur – Venus’s Song ‘Fairest Isle, all isles excelling’ (text: J. Dryden)
Los Mac’s [Love, Peace & Poetry: Latin American Psychedelic Music] El Evangelio de la Gente Sola
Philippe Manoury [Fragments pour un portrait/Partita I] Partita I: V
Scott Johnson [John Somebody] John Somebody: Involuntary Song #3
The Books [The Lemon of Pink] Take Time
Oliver Lake/Ntu [Freedom, Rhythm & Sound: Revolutionary Jazz and the Civil Rights Movement 1963-82] Africa
Cosmic Rock Show [Beyond The Calico Wall] Psiship
Piranhas [Midnight Massiera – The B-Music Of Jean-Pierre Massiera] La Turbie Pirhanienne
Vijay Iyer [Tragicomic] I’m All Smiles
Icoro – Behave I [radio] / Rain I [radio]
Rational Diet [Rational Diet] I Refrained from Closing My Ears
Jaha, det här var ju lite sent påkommet. Men Magmanesien är en ohämmat julälskande nation och måste som sådan självklart frossa i adventstidens alla fröjder. Därför spänner jag nu bågen hårt och siktar på att varje dag fram till jul erbjuda en bit audiovisuellt godis, som dock för det mesta inte kommer att ha det ringaste med julen att göra. Jag ska emellertid, i bästa Magma-anda, göra mitt yttersta för att försöka binda ihop överraskningarna med dagens datum på något mer eller mindre långsökt sätt.
1 december var det datum år 1955, då Rosa Parks vägrade resa sig för en vit man på bussen och därmed sådde fröet till den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Under lucka 1 finner vi således …
… Sun Ra och hans afrofuturism. Å ena sidan saga och myt, å andra sidan frän samhällskritik och svart separatism. Detta är från långfilmen Space is the place, som finns i sin helhet här.
Samma dag år 1988 utsågs Benazir Bhutto till premiärminister i Pakistan. Vilket förser oss med tillfälle att avnjuta ett småvågat sångnummer från ett land som verkligen var bättre förr:
2 december år 1980 sändes den något tendentiösa och sedermera beryktade videovåldsdebatten i Studio S, vilken satte eld i baken på landets alla Hem & Skola-föreningar och nymoralister samt gjorde så att en generation fick upp ögonen för den då sex år gamla Motorsågsmassakern. Under lucka två finner vi …
Jaha, här hade jag tänkt toppa inlägget med en riktigt mullig sommarbild. Har dock inte fått tag på den ännu, och i anständighetens namn kan inte publiceringen vänta längre. Ni får en bild på Andy Warhol och Divine istället:
Ty publikens sug efter gratis surrealistiska musikmixar måste bemötas. Adresseras, som det heter idag. Vi måste tänka på kundnöjdhetsindex, annars tappar vi konkurrenskraft och sjunker ned i ett svart hål av misär. Så här kommer ännu ett program, ännu en timma av lavaflytande etermedialt drömspel. Be the change you want to see (M. Gandhi). Ja, då ska vi väl sätta oss barfota i gräset allihop, spela maskrosflöjt och solidariskt bryta vårt bröd. För nu kommer sommaren!
Det tog mig några veckor, men till sist slogs jag av att jag borde uppmärksamma Thomas Mera Gartz, som dog häromveckan. Hans trumslageri kan här höras hos såväl de banbrytande, Terry Riley-influerade avantgarderockarna Pärson Sound som de något mer ordinära psykrockarna Mecki Mark Men. I Pärson Sound spelade för övrigt även basisten Torbjörn Abelli, som dog för knappt två år sedan. (Jag samlar på kändisars dödsannonser, så jag har koll. Största dyrgriparna hittills är Ingmar Bergman och, såklart, Ricky Bruch.)
Vän av ordning kanske vill invända, att Gartz inte längre ingick i Mecki Mark Men 1971, då Ragathon spelades in. Men då får väl hen göra det då.
22 maj var även Sun Ras födelsedag, 23 maj Robert Moogs. Den ene en smått förryckt afrofuturistisk frijazzare med en förkärlek för fjärran världar, den andre skapare av världens första kommersiellt tillgängliga synt med klaviatur. Självklart skulle deras vägar komma att mötas; 1969 emottog Sun Ra en av de allra första minimoogarna, och det atonala rymdepos som blev den omedelbara följden av detta drömmöte — Space Probe — hör vi ett stycke av här.
Envisa rykten vill göra gällande, att den trippade astrologiklassikern The Zodiac: Cosmic Sounds från 1967 är den första skiva där en moog förekommer (den klumpiga, modulära varianten, inte mini-). Men den allerstädes närvarande (i Magma, åtminstone) Emil Richards, som tydligen var batterist på denna skiva, vet förtälja att han själv nyttjade moog på sin skiva Stones året dessförinnan. Som vi ju hör varje månad här i programmet!
I Underlandet heter en svensk duo som spelar lekfull kammarfolkmusik på piano och fela, ibland förstärkt med andra instrument (tyvärr inte minimoog). Mer om deras skiva kommer förhoppningsvis i ett separat inlägg.
Spellista
Lars Gullin med Gösta Theselius orkester [Fäbodjazz] Summertime
Pärson Sound [Pärson Sound] Tio minuter
I Underlandet [Vindlande trädgårdar] Ballad dagen efter
Mecki Mark Men [Mecki Mark Men] Opening
The Zodiac [Cosmic Sounds] Gemini – The Cool Eye
Sun Ra [Space Probe] Space Probe
I Underlandet [Vindlande trädgårdar] Polska till Louis Couperin / Fantasi i G
Raymond Scott [Manhattan Research, Inc.] The Pygmy Taxi Corporation
Leopold Stokowski [The Maverick Conductor] J.S. Bach – Ein’ feste Burg ist unser Gott
SOLA [SOLA: Lars Hollmer’s Global Home Project] Ljuva Lägen
Yes [Tales from Topographic Oceans] 2nd Movement: Suritis
Évariste – Connais-tu l’animal qui inventa le calcul intégral?
Ananda Shankar [Ananda Shankar And His Music] Streets of Calcutta
Vijay Iyer with Prasanna & Nitin Mitta [Tirtha] Falsehood
Ale Möller Band [Bodjal] Dao Bidaai/Livadhia
Delta Rhythm Boys [Flickorna i Småland] Tuoll’ on mom kultani
Emil Richards [Stones] Emerald (May)
Mecki Mark Men [Marathon] Ragathon (Part 1)
The Soft Machine [Volume One] Why Am I So Short?
Cul de Sac [Crashes To Light, Minutes To Its Fall] Etaoin Shrdiu
John Leach [Prehistoric, Ancient and Period] Galloping Galahad
Man Man [The Man in a Blue Turban with a Face] 10lb Moustache
Spellistan nedan bör tas med en skopa salt. Låt er inte luras av dess lineära intryck. Här smälter saker ihop, sjunker ned i mixen och dyker upp till ytan igen, avbryts innan de ens hunnit börja.
Herrar Donovan, Babbitt, Fripp, Eno, Ra och Satie fyller år i dagarna och hyllades därför vederbörligen. Den obefintliga könsfördelningen är svår att bortförklara, men beror troligen på en kombination av Wikipedias urval av födelsedagsbarn och min egen tidspressrelaterade nonchalans.
Milton Babbitt var en pionjär inom elektroakustisk komposition. Att han dessutom dog för bara drygt tre månader sedan, hade totalt gått mig förbi; så mycket större anledning att uppmärksamma honom i detta program. Stycket Philomel är framställt på RCA Mark II, ett kolossalt, påkostat schabrak till synt med ett tragiskt antihjälteöde. Från att ha legat i absolut framkant vid sin födelse 1957 — så pass att Igor Stravinskij rapporteras ha fått en hjärtinfarkt vid Babbitts entusiastiska lovord över dess kapacitet — blev den mycket snart omsprungen av betydligt snärtigare maskiner utrustade med både transistorer och klaviatur. På 70-talet blev den som en sista förnedring vandaliserad av inbrottstjuvar, varpå den lämnades åt sitt förfall.
T.K. Ramamoorthy är en groteskt produktiv indisk filmkompositör, som med skivan Fabulous notes & beats of the Indian Carnatic smälte samman klassisk tamilsk musik med jazz och hålligång till något som kanske kan liknas vid en sydindisk motsvarighet till Esquivels vrickade ungkarlslyemusik.
Den demonstration som agiteras för i sändningen, har förstås redan ägt rum. Dumt av mig att publicera såhär sent. Tror också att jag nämnde fel album som ursprung för de två Sun Ra-låtarna; rätt ska vara Art forms of dimensions tomorrow. En titel lika obegripligt luddig som musiken den betecknar.
Spellista
Donovan – Bert’s blues (1966)
Emil Richards – Emerald (May) (1966)
Milton Babbitt – Philomel (1964)
King Crimson – Lizard (1970)
Brian Eno – Three variations on the Canon in D Major by Johann Pachelbel (1975)
Sun Ra – Solar drums (1961-62)
Friend Sound – Love sketch (1969)
Erik Satie – Véritables préludes flasques (komp. 1912)
Sun Ra – Cluster of galaxies (1961-62)
Ant-Bee – The wrong at once (has gone) (1990)
Appletree Theatre – Nevertheless it was Italy (1967)
T.K. Ramamoorthy – Byag Maya Malava Gowla (1969)
Carlos Bica – Chão (2003)
Serge Gainsbourg – Baudelaire (1962)
SOLA – Yrsa requiem (2002)
Fruupp – Faced with Shekinah (1974)
Sunforest – Lady next door (1969)
Donovan – Celeste (1966)
Magmas programledare, berövad sin mikrofon, låter sig inte nedslås.
Magma inledde denna gång, enligt modell från fleraandra program i Radio Eskilstuna, seden att uppmärksamma aktuella födelsedagar i musikalisk form. Tyvärr fyllde ingen större musikalisk hjälte år på själva sändningsdagen, som emellertid var 113-årsdagen för sedvänjan att vid glamorösa fester låta en lättklädd kvinna hoppa upp ur en tårta, något som jag dessvärre glömde nämna i programmet (källa: Stupido).
De bemärkelsedagar som musiksattes voro: Rick Wakeman och Mark Mothersbaugh (Devo), 18 maj; Ho Chi Minh och Pete Townshend, 19 maj; Sun Ra, 22 maj; Robert Moog, 23 maj; Moondog, 26 maj samt Danny Elfman (Oingo Boingo) och Iannis Xenakis, 29 maj.
Nyheten att jag kanske kommer att börja eftersöka en bisittare eller andra programledare kvarstår i sin nämnda form. D.v.s. jag kanske ska det.
Spellista
The Who – Armenia City in the Sky (1967)
Devo – Gut Feeling/Slap Your Mammy (1978)
Oingo Boingo – Perfect System (1981)
Rick Wakeman – Catherine of Aragon (1973)
Jean Jacques Perrey – E. V. A. (1970)
Moondog – Coffee Beans (1971)
Sun Ra – Rocket Number Nine (1972)
Knutna Nävar – Ho Chi Minh (1973)
Iannis Xenakis – Hibiki-Hana-Ma [utdrag] (1970)
Univers Zero – Bonjour chez vous (1981)
Miriodor – Pyramide (2005)
Robert Wyatt – Little Red Riding Hood Hit the Road (1974)
Magma är ett program som sedan 2006 sänds varannan onsdag (udda veckor) i Radio Eskilstuna på frekvens 92,7.
I improviserade, kaotiska mixar kringkastas här musik av nördar, dårar och genier från 00-tal till 00-tal. Psykedeliskt, psykotroniskt, progressivt, experimentellt, udda, urspårat, töntigt, svängigt, ambitiöst, pretentiöst. Musik som vägrar finna sig till rätta i sakernas tillstånd.
Magma görs av Robert Huselius, ibland med inhopp av olika medhjälpare som får sätta sin prägel på programmet. Då och då dyker det även upp någon sorts essä, kåseri eller recension av en gammal b-film.
Magma kan nås via mejl: robert(at)huseli(punkt)us. Magma tar också gärna emot lämpliga skivor för eterspelning samt recension i programmet och på Blåggen. Adresseras till Robert Huselius, Byälvsvägen 105, 128 47 BAGARMOSSEN.
Publicerat av Robert Huselius 
Magma i Radio Eskilstuna 92,7 