Mix 1: Hot Spaß im Sommerzeit*

Hot Spaß im Sommerzeit 2015 by Klaatu on Mixcloud

Radioprogrammet ”Magma i Radio Eskilstuna” är dött; länge leve den amorfa multimediala hydran Magma! (Jag ska jobba på en bättre beskrivning någon dag.)

Ibland rör jag mig i stadens** vimmel med min Thinkpad och min skivpåse med P2-tryck som en självironisk påminnelse om tiden då jag var välkommen på Sveriges Radio, och dyker in på något gentrifierat hak för att spela musik. Brödjobbet (bokstavligt talat, då jag får betalt i hamburgare och maltdryck) är mina inhopp på Nada, Åsögatan 140 — där ni för övrigt hör mig onsdag 1 juli från kl. 21 — men det har även förekommit jobb på Fasching och i andra sammanhang med ännu högre kulturell kredd och ännu mindre publik, och dessutom för betalning i äkta pengar:

Nåväl; om ni undrar vad den där stora blaffan är, som ni förhoppningsvis ser ovan, så är det min första mix på Mixcloud. Det är svängigt och taktmixat! Det är turkadelica, bortglömd svensk progg, tysk folkrock, polsk funk och rumänsk progrock, och 70-tal för nästan hela slanten! Det är 30 låtar inklämda på 52 minuter, så att dagens shuffle-generation inte ska ha en chans att hinna tröttna! Det är, kort sagt, som ett otroligt genomarbetat hyper-Magma utan prat! Eller som mitt DJ-set skulle låta, om det vore 52 minuter långt och jag inte gjorde ett enda misstag.

Det kan mycket väl bli fler sådana mixar när andan faller på. Om jag dessutom möts av positiv respons, underlättar det förstås också. (Vilka tror du kommentarsfältet nedan är till för egentligen? Har du kommit såhär långt så är du en läsare, eller hur? Tycker du inte att du är skyldig att ge något tillbaka?)

Vill också passa på att flagga för att idén att reboota Magma i något slags ”podcast”-samarbets-form fortfarande är höggradigt aktuell. Så varför har den inte blivit verklighet, undrar du? Jo, det är för att jag inte har något socialt liv. Men så fort rätt parhäst dyker upp, tar vi showen on the road. Kanske det är du?

* Ja, det kanske heter ”in der”, ”in die” eller något annat. Men livet är för kort för grammatiskt korrekta tyska översättningar av Sly & the Family Stone-låttitlar.

** D.v.s. Stockholms.

Annons

Sommartorka

De trogna har förstås noterat, att Magma blivit minst sagt styvmoderligt behandlat på sistone.

Sanningen att säga har jag inte lyckats kontakta Radio Eskilstuna, varför jag gissar att de tagit sommaruppehåll. Detta, tillsammans med en allmän känsla av att mest pliktskyldigt traska på i gamla hjulspår, gör att jag känner mig tvungen att tillbringa en liten tid i radioskugga och fundera på hur jag ska sparka liv i det här gamla programmet. Idéer mottages tacksamt! Ska jag fortsätta ragga bisittare och tillfälliga gäster? Återuppta filmrecensionerna (som jag gjorde rätt bra, om jag får säga det själv)?

Ja, tiden får utvisa. Men jag lägger mig förstås inte i hängmattan utan att ha delat med mig av några musiktips.

Vi kan väl börja med ett sådant där band som gör mig dels förlägen och förundrad över att jag inte redan kände till dem, dels lycklig över att dylika upptäckter fortfarande är möjliga. Jag talar om den felande länken mellan punk och progrock, nämligen Cardiacs, som började bli riktigt bra mot 80-talets slut, exempelvis på denna klassiska skiva:

Låt oss så avrunda med det genomobskyra tyska 70-talsbandet Carol of Harvest och en låt som låter som en klassiker redan första gången man hör den:

Vi hörs!

2014-04-23: Slumpen leve!

Ibland tröttnar man på att rulla fram i samma gamla trygga hjulspår. Man vill göra något oförutsägbart. Men det är svårt, eftersom man inte kan vara obegränsat oförutsägbar så länge man låter sin egen vilja styra. Det enda som gäller då är att överlåta besluten på slumpen. Lästips: Tärningsspelaren.

Sagt och gjort: Här har vi nu en timma Magma i slumpens tecken. I stort sett alla låtar är framslumpade i stunden ur hela mitt digitala musikbibliotek. Jag låter även godtyckligt pekande i 1950 års upplaga av Svenska Akademiens ordlista över svenska språket styra delar av mitt mellanprat. Därtill hade jag tvättstugan under inspelningen, vilket visade sig bidra med flera pratuppslag. Ja, min slutsats blir rentav, att kombinationen jag + slump + tvättstuga är en avgjort bättre radioskapare än bara jag ensam. Kanske borde fortsätta med den modellen. Då finge jag också tvättat oftare.

Den slumpmässiga spellistan

• Bersarin Quartett [Bersarin Quartett] Die Dinge Sind Nie So Wie Sie Sind
• Koenjihyakkei [Nivraym] Becttem Pollt
• ”Mitt namn är grafofonen”
• Dion McGregor [Dion McGregor Dreams Again] Dumb Fart
• Bondage Fruit [Bondage Fruit I] Octopus-Command
• Yves Montand [The Early Recordings] Amour, mon cher amour
• The Lemon Drops [Crystal Pure] Hi, How Are You Today
• Biosphere [Shenzhou] Ancient Campfire
• High Society [Fading Yellow Volume. 5] Tell Me Now
• Cressida [Asylum] Lisa
• Edip Akbayram & Dostlar [Nedir Ne Degildir] Arabam Kaldi Yolda
• Keith Relf [The Yardbirds – Ultimate!] Mr. Zero
• Laurie Spiegel [The Expanding Universe] A Folk Study
• Kaleidoscope [Love, Peace & Poetry: Latin American Psychedelic Music] Colours
• Michele Marelli, Radio Kamer Filharmonie Hilversum & Peter Eötvös [Donaueschinger Musiktage 20101] Marco Stroppa – Let Me Sing Into Your Ear (2010) – A1
• Kaleidoscope [Tangerine Dream] Kaleidoscope
• Fiddlin’ John Carson & His Virginia Reelers [Good for What Ails You: Music of the Medicine Shows, 1926-1937] Gonna Swing on the Golden Gate
• Hespèrion XXI [Armenian Spirit (Esprit d’Arménie)] Sirt imsasani
• Gong Belaloewana Bali [Black mirror: Reflections in global musics (1918-1955)] Kebyar ding, I (Bali)
• Morrissey [My Early Burglary Years] Jack The Ripper
• Attilio Mineo [Man in Space with Sounds] Boeing Spacearium Instrumental
• Caetano Veloso [Caetano Veloso (Tropicália)] Alegria, Alegria
• Philippe Manoury [Fragments pour un portrait/Partita I] Fragments pour un portrait: 7. Totem
• Festival [Come, Arrow, Come!] Come Outside!
• Department S [A Hard Nights Day: A History of Stiff Records] Going Left Right
• The Byrds [Mr. Tambourine Man] I’ll Feel a Whole Lot Better
• Clogs [The Creatures in the Garden of Lady Walton] Raise the Flag
• Bob Marley & the Wailers – Jamming

2012-10-09: We’ll get high in Lincoln City

Kulturen flödar fram och åter. En malström av kultur. Blir du kulturell, lille vän? Känner ni er inte kulturella innan, ska ni jävlar i mig göra det efter denna hårdhänta kulturmassage. När gav du din hustru en kultur senast? Kom, och låt mig föra in kultur i ditt öra. Människan Kulturmaskinen: stoppa in mat och syre och ut kommer kultur.

Låt oss inleda med att stirra rakt in i den psykedeliska solen i form av Jackpots nästan parodiska frosseri i Beach Boys-körer och drogromantik (We’ll get high in Lincoln City, we don’t need no rules — we’ll get HIIIGH!). Sedan bär vägen via 60-talselectronica, världsjazz och italo-progg till pophistoriens kanske intressantaste brödrapar (nämnda Beach Boys räknas inte emedan de innehöll tre bröder), nämligen Sparks, som visar hur ett band faktiskt kan hålla ihop i över 40 år utan att trampa vatten.

Vi uppmärksammar Brels dödsdag och Lennons födelsedag. Jag var ett stort Lennon-fan i tonåren, men detta är första gången han spelas i Magma. Vi hör ett spår från 1974 års svårt underskattade Walls and bridges.

”The alchemist of pop” i Glenda Collins albumtitel syftar förstås på en homosexuell legendar inom den brittiska musikbranschen, som tog livet av sig 1967. Nej, jag syftar inte på Brian Epstein utan på Joe Meek, denne Storbritanniens förste independent-producent, denne briljante paranoiker, som var övertygad om att Decca spionerade på honom via mikrofoner under tapeten i den hemmastudio han fyllt till brädden med hembyggda effektmanicker dolda i svarta lådor. Det finns anledning att återkomma till honom.

Demon Fuzz var från Afrika, vilket tydligen upplevdes som nödvändigt att poängtera i marknadsföringen på 70-talet. Men Ekpe-masken kanske var lite over-the-top?

Spellista

• Jackpots [Fading Yellow Volume 12] Lincoln City
• TONTO’s Expanding Head Band [TONTO’s Expanding Head Band] Riversong
• Mynta [Meetings in India] Absolute samba
• Circus 2000 [An Escape from a Box] Hey Man
• The World Heritage [Tropic of Cancer] The Earthly Paradise
• Demon Fuzz [Afreaka!] Mercy (Variation N°1)
• Stuart Ross and Joe Sargent [Silly Songs 1922 to 1934] Nellie The Nudist Queen
• Ryan Teague [Coins & Crosses] Rounds
• Sparks [Exotic Creatures of the Deep] Photoshop
• Jacques Brel [Quinze ans d’amour] Mathilde
• Emil Richards [Stones] Opal (October)
• Silmaril [The Voyage of Icarus] October Road/Magnificat
• Glenda Collins [The Alchemist of Pop: Home Made Hits and Rarities 1959-1966] I Lost My Heart at the Fairground
• Festival [Come, Arrow, Come!] Return
• Phoenix Trolley [Only in America vol 1] Three Part Invention (Too Many Trees In The Forest)
• John Lennon [Walls and Bridges] Scared
• Gunesh [Rishad Shafi Presents Gunesh] The Wind from the Gang River
• The Deller Consort [Music of Henry Purcell] Our next motion (Sorceress)
• Henry Cow [Leg End] Amygdala
• George Deacon & Marion Ross [Anthems in Eden – A Midsummer Night’s Happenning] The Devonshire Farmer’s Daughter

Magma [2009-03-24]

Men kära nån! Herre min je! Dra mig baklänges på en tallkotte! Get!

Ni måste ju påminna mig, då jag blir såhär sen med att uppdatera. Om det nu är någon som läser, vill säga.

Denna unika (ty de är alla unika) sändning erbjuder bl.a. en LSD-guru, en filippinsk healer, en sinnesvidgad Eric Burdon och ett underligt turkiskt folkrockband. Samt förstås, och jag citerar konvolutet till samlings-lp:n Underground: ”Psychedelic – Electrifying – Hip – Stoned to Death – Skin-Popping – Mind Blowing – Sun Riding Acid-Addict – Head-Shrinking – Underground”!

Kenneth var med även denna gång. Dock ej årets Kenneth.

Spellista

• Eric Burdon & the Animals – Winds of Change (1967)
• Donovan – Writer in the Sun (1967)
• T.O.N.T.O’s Expanding Head Band – Tama (1971) / Rev. Antonio C. Agpaoa – My Meditations on Self-Awareness (1970) / Dr. Timothy Leary – Genetic Memory (1967) / Tape – Exuma (2005)
• Hapshash and the Coloured Coat Featuring the Human Host and the Heavy Metal Kids – The New Messiah Coming 1985/Aoum (1967)
• John Cale – Letter from Abroad (2003)
• Les Fleurs de Pavot – A degager (196?)
• Julian Jay Savarin – Soldiers of Time (1971)
• Soft Hearted Scientists – Eyes (2007)
• Jennifer Gentle – It’s in Her Eyes (2007)
• Ceri Rhys Matthews & Jonathan Shorland – Conset Y Peipar Coch/Erddigan Y Pibydd Coch
• Beachwood Sparks – Silver Morning After (2000)
• Modern Folk Üçlüsü – Şu Güzele Bir Bakın (1974)

Magma [2008-02-26]

Kvällens tema skulle kunna ha något att göra med sitarer (Coltrane, Shankar, Donovan, Pretty Things) och gammal elektronik (Gryphon, Kaleidoscope, White Noise, Perrey & Kingsley), men nu vet vi förstås att i Magma vore detta ungefär lika meningsfullt som att sätta underrubriken ”tonartshöjningar” på årets melodifestival. Noteras bör dock att sändningen inrymde ett av den populärmusikaliska historiens läskigaste ögonblick. Och då menar jag inte ljudupptagningen av när Hells Angels fajtades med Jefferson Airplane, vilken ju också spelades.

Spellista

• Alice Coltrane – Journey in Satchidananda (1970)
• Ravi Shankar – Gat Kirwani (1964)
• Donovan – Flummigt mellansnack / Guinevere (1966)
• The Lemon Drops – Guinevere (1967/68)
• Clogs – 5/4 (2006)
• Gryphon – Second Spasm (1974) / Hans Appelqvist – ”För mig är det inte verkligt” (2006)
• Jefferson Airplane vs. Hells Angels vid Altamont-festivalen
• The Pretty Things – Bracelets of Fingers (1968)
• Kaleidoscope [Mex] – Colours (1969)
• White Noise – Firebird (1969)
• Scott Walker – The Escape (2006)
• Massacre – Subway Hearts (1981)
• Perrey & Kingsley – The Little Man from Mars (1966)

Bonusmaterial

För fler oförglömliga (titeln till trots) ljuddokument från konserter, rekommenderas varmt mp3-samlingen Shut Up and Play Volume One – Forgettable Moments on Stage. Där får vi för exempel höra hur Freddie ”You jive white motherfuckers!” Hubbard och Jim ”You’re all a bunch of fucking idiots!” Morrison far ut i ilskeutbrott mot publiken, Black Sabbaths publik går total bärsärkagång, Lou Reed spyr galla över musikskribenter och Courtney Love ballar ur. Och åtminstone jag hade ingen aning om att Mike Love i Beach Boys är en av rockhistoriens stora humorister:

”And now we’d like to do a song that… originally the title was too long, so we had to cut it down. We had to cut it down from California Girls Are Pregnant to just California Girls.”

Eller vem hade väntat sig dylik uppriktighet från Elvis, då han introducerar en ny låt:

”It’s not a very good song and I don’t particulary really dig singing it, but… it’s on the program and they’ve asked me to do it, so I hope you’ll enjoy it.”