Magma är ett program som sänds kl. 22-23 onsdag udda veckor i Radio Eskilstuna 92,7 samt på webben. Här kringkastas främst musik av nördar, dårar och genier från 00-tal till 00-tal. Psykedeliskt, progressivt, experimentellt, udda, urspårat, töntigt, svängigt, ambitiöst, pretentiöst. Musik som vägrar finna sig till rätta i sakernas tillstånd.
Nej, Magma har tyvärr inte förärats någon plakett i Istanbuls gator — ännu. Men sent ska syndaren vakna.
Här, i den alldeles vanliga verkligheten, får ni dock ett icke alldeles pinfärskt Magma-program serverat, späckat med elektroniskt oljud, bluegrass, fransk avantprog och thailändska Black Sabbath-wannabes. Hör bara:
Och så ska Magma begå officiell DJ-debut! Ni som råkar befinna er i Stockholm lördag 12 april gör bäst i att bege er till Hornsgatan 104 framåt kvällen. Den som kommer fram till mig och ropar Köhntarkösz! får en valfri önskelåt i ett framtida program. Mer info här!
Jag hade tänkt inleda detta program med death metal, men så ändrade jag mig. Inte för att jag fegade ur, för inga slags musik ska vara Magma främmande, utan för att det hade förfelat sitt syfte. Temat för detta 8 mars-special är nämligen ”kvinnliga musikaliska pionjärer och särlingar”, och det jag tänkt spela var Arch Enemy med Angela Gossow, en av världens första kvinnliga growlare. Men så bestämde jag mig för att sätta upp stränga regler för medverkan i detta program — det räcker så att säga inte med att vara ”kvinnlig pionjär”, utan man måste vara pionjär och kvinna. Det duger alltså inte att någon varit den första kvinnan att göra något, om det förut gjorts av män. Det ska inte vara intressant och banbrytande för att vara gjort av en kvinna, utan det måste vara intressant, banbrytande OCH gjort av en kvinna.
Sålunda kan vi här ovan höra …
… Daphne Oram — elektronmusikpionjär, första chefen för BBC:s Radiophonic Workshop och den första att där framställa musik helt från elektroniska källor.
… Annette Peacock — kuriös blandning av Janis Joplin, Sun Ra och något helt eget, och antagligen den första att manipulera sin röst med synthesizer.
… Delia Derbyshire, skapare av ledmotivet till Doctor Who och ena halvan av den nyskapande elektropsykedeliaduon White Noise.
… Nico, den tyska fotomodellen som gick från Andy Warhols superstar-gäng via gästspel i Velvet Underground till att med en rökande valkyrias uppenbarelse sjunga ödesmättade sånger till harmonium, så att blodet isar i ådrorna.
… Liberianska kongressledamoten Malinda Jackson Parker, som till eget pianoackompanjemang och med inlevelsefulla imitationer sjunger om farorna med moskiter.
… Lucia Pamela, vars enda album består av råsvängig DIY-jazz som avhandlar tillvaron i rymden ur diverse perspektiv — här med det glädjande beskedet att man där slipper betala skatter och räkningar.
… Alice och Yoko, som förtjänar bättre än att stå i skuggan av sina framlidna makar (som händelsevis bägge hette John).
… och mycket mer. Se bara:
Spellista
Clara Rockmore – ”Song of Grusia” (Rachmaninoff)
Daphne Oram [Oramics] Bird of Parallax
Brigitte Fontaine [Comme à la radio] Le Brouillard
Diamanda Galás [The Divine Punishment & Saint of the Pit] Cris D’Aveugle
Louis & Bebe Barron [Forbidden Planet OST] Main Titles (Overture)
Nico [Desertshore] Janitor of Lunacy
Delia Derbyshire [Electrosonic] The Pattern Emerges
Annette Peacock [I’m the One] I’m the One
Pauline Oliveros [Four Electronic Pieces 1959-1966] Mnemonics III
Joan La Barbara [Voice Is the Original Instrument] Autumn Signal, for voice & Buchla synthesizer
Yoko Ono [Fly] Mindtrain
Gal Costa [Gal] Cinema Olympia
Phantom Orchard [Orra] Gypsoflia
Laurie Spiegel [The Expanding Universe] Patchwork
Joanna Newsom [Have One on Me] No Provenance
Maja S K Ratkje [Voice] Voice
Joan La Barbara [Three Voices] First Words (Morton Feldman)
White Noise [An Electric Storm] Your Hidden Dreams
Catherine Ribeiro + Alpes [Paix] Paix
Patty Waters [Sings] Black Is The Color Of My True Love`s Hair
Congress-Woman Malinda Jackson Parker [Songs in the Key of Z Vol. 1] Cousin Mosquito #1
Ikue Mori [myrninerest] Ice Palace
Alice Coltrane [Universal Consciousness – Lord Of Lords] Excerpts From The Firebird
Säga vad man vill om Bobby Beausoleil, men han har gjort betydligt mer imponerande musik än sin kompis och sektledare, Charles Manson. Inlåst i amerikanskt högsäkerhetsfängelse (där han fortfarande sitter) åstadkom han under slutet av 70-talet det mästerligt spöklika, instrumentala, halvelektroniska soundtracket till Kenneth Angers film Lucifer rising, varav vi får höra ett smakprov här.
Därpå följer en — om jag får säga det själv — osedvanligt inspirerad mix av introvert electronica, ny konstmusik, engelsk folkmusik, psychpop, avantprogg, turkadelica, sällsynt sälla syntar och den svängigaste, mest helylle, mest gudfruktiga Ned Flanders-rock’n’roll du någonsin hört.
Vi får också höra en antifascistisk visa av Jan Hammarlund, som han även framförde på den manifestation till Björn Söderbergs minne som jag var med och arrangerade i helgen (och som jag skyller den försenade publiceringen av detta program på). Såhär såg det ut förresten:
Detta program, med sina ystra skutt mellan Blue Note-funk, preparerade pianon, psykedelia, svarta cowboys, skruvad black metal, tysk ambient, tre nyanser av rosendoft och rentav en alldeles nyskriven, föga sedelärande fabel får kanske gälla för en hel månad framåt. Magma tänker nämligen ta lite semester. Kanske sprängs det in något slags extraprogram medan flädern ännu står i prunk, vem vet? Det får bli lustprincipen som styr.
För nu är det högsommar och vi är byxor. Vida och vita fladdrar vi tomma över kräkmätta vallmofält och klyver tyngande tankar som en rakkniv vass. Glad sommar, Magmanesien!
Spellista
Iskra [Liberté égalité humanité] Liberté
Congregacion [Love, Peace & Poetry: Chilean Psychedelic Music] Cuantos Que No Tienen Y Merecen
Garth Knox/Agnès Vesterman/Sylvain Lemêtre [Saltarello] Music for a While
Colin Blunstone [One Year] Misty Roses
Asha Bhosle & Kishore Kumar [India Vision] Mil gaya ham hai sabnam (Him kisise kum naheen – 1977)
Richard Groove Holmes [Blue Break Beats] Grooving with Mr. G
Western Electric [Dialect Of The Black American] Dialect Of The Black American (Excerpt)
Lead Belly [Deep River of Song: Black Texicans – Balladeers & Songsters of the Texas Frontier] Western Cowboy
Grant Green [Blue Break Beats] Sookie Sookie
Uri Caine [The Classical Variations] Die Rose, die Lilie, die Taube — The Rose, the Lily, the Dove [after Schumann, Dichterliebe]
Tangerine Dream [Rubycon] Rubycon — Part One
The Godz [Godz Two] Permanent Green Light
Brown Wing Overdrive [ESP Organism] Triple Essence
Six Organs of Admittance [Luminous Night] River of Heaven
Elsa Popping and her Pixieland Band [Delirium in Hi-Fi] Perles de cristal
Ved Buens Ende [Written in Waters] I sang for the swans
5UU’s [Regarding Purgatories] Below and Beyond
The Decemberists [The King Is Dead] June Hymn
Mekanik Kantatik [Sounds… from my piano] Machine
Leena Skoog – Svaret på Rosen
George Malcolm [Music of Henry Purcell] Musick’s Hand-made, Part II (1687): Music Lessons 1-6 – Song Tune in C, Z. T694
I detta program får vi verkligen tillfälle att vrida och vända på begreppet sunkadelica, emedan det gästas av den i ämnet vittkunnige och talträngde Fredrik af Trampe.
P.g.a. omständigheter så märkliga att de förtjänade att nämnas även i detta så nogräknade och världsvant blaserade forum, hade Fredrik emellertid måst lämna lokalen efter den höggradigt informativa introduktionen. Hans ande svävar dock över det resterande programmet, där vi bl.a. hör ett stycke intellektuell outsiderpop med Biljardakademin (feat. Kjell Häglund), en debil leksaksrap av Krister Peters samt en knippe svårt okänsliga Taube-, Dylan- och Velvet Underground-covers framförda av jazzdansbandet Mixers, stjärnadvokaten och snuskförfattaren Henning Sjöström resp. partydjuret Bud Benderbe. Och minns väl, att kärleken till det udda och bisarra inte handlar om lyteskomik, utan om öm sympati och gemenskap.
Men så har vi ju en del annat också. Zappa och hans moderna avläggare, etno-metal, elektroakustiskt, Bach-klezmer och Bobby Callender. Så varför inte:
P.S. För den som av någon anledning använder Apple-produkter, finns numer Magma på Itunes.
Hösten kommer och Magma med den. Ny elektroakustisk konstmusik mixas med bisarr schlager, proto-syntpop, psykedelia, dragspelsdisco, hippiepastorer, ärkeamerikansk företagsrock och indiskt groove i en timma av vad jag helt oblygt skulle vilja kalla ”ljudkonst”.
Tack vare vissa beslut inom P2:s ledning, börjar Magma bli alltmer ensamt i klubben för kreativa och äventyrliga svenska musikprogram. Jag skulle kunna tacka och ta emot, men sådan ogin småaktighet ligger såklart inte för mig. Jag uppmuntrar däremot, än en gång, alla att skriva på namninsamlingen för bevarad mångfald i P2.
Men först blir det förstås till att lyssna på programmet!
(Jag inser, att programmets skildring av min cykelsemester [lugn — den tar inte så lång tid] får den att framstå som en väl melankolisk upplevelse. Så var dock inte fallet; det var fem underbara dygn. Åtminstone framstår de så i efterhand, men så är det väl med livet — backspegeln insveper allt i ett romantiskt skimmer.
Över huvud verkar jag ha en tendens till att måla mina personliga förehavanden i överdrivet svarta färger, vilket förstås har den trevliga bieffekten att det ställer mig på tvärs mot min Facebook-skrävlande samtid. Låt mig därför även dementera ev. rykten som kan ha uppstått med anledning av mitt sommarprogram, rörande mina erfarenheter av lågstadiet. Det var i själva verket den bästa tiden i mitt liv.)
Spellista
Mushroom [Naked, Stoned & Stabbed] All The Guitar Players Around Sean Smith Say He’s Got It Coming, But He Gets It While He Can
Detta programs eterdebut kunde inte äga rum vid sin sedvanliga tisdagstid, detta p.g.a. lokalpolitiska beslut. Men ta det lugnt nu — Eskilstunas kommunfullmäktige har inte plockat upp Mubaraks stafettpinne och gått in för att censurera närradioprogram. Man har däremot den vanan att stundom låta sina sammankomster skvalpa skönt i radiovågorna, och då får annat stryka på foten. Detta Magma blev därför framsparkat till dagen därpå. Om det faktiskt sändes då, därom tvista de lärde. Men strunt i det nu — här har vi det i all sin strålglans!
SOS Station och deras vildmarksimprovisationsstycke genererar inte en enda träff på Google och är därigenom det allra obskyraste som någonsin spelats i detta forum. Men de har tagit kontakt med mig och skickat en cd som väl passar för ihopmixning med engelska körverk från 1500-talet och elektronisk filmmusik från 70-talets Sovjetunion. Att den dessutom är inspelad i Nackareservatet, femhundra meter från mitt hem, kommer förstås mitt lokalpatriotiska hjärta att svälla i bröstkorgen.
För övrigt blev detta ett ovanligt gulblått program. Hela nio av tjugo låtar räknar vårt bananformade land som sitt ursprung, plus en låt av en trolig svenskättling. Det var inte ett medvetet beslut, programmixningen sker till stor del improviserat och lever liksom sitt eget liv. Men lite har det förstås att göra med uppläsningen av andra och sista delen av Magmas kontrafaktiska julsaga Proggtomten och Skuldstormen.
Raymond Scott var en av dessa älskvärda udda fåglar, som tycks ha skrivit in sig i musikhistorien lite på måfå. Som storbandsledare blev han oavsiktligt förevigad i ljudspåret till massvis av klassiska tecknade filmer. När 50-talets reklamindustri krävde något radikalt som fångade lyssnarens uppmärksamhet, råkade han framställa den första elektronmusik som påminner om musik som vi känner den. Hans ambitioner att skapa musik för spädbarn gjorde honom till den förste ambient-kompositören. Ett musikaliskt exempel på serendipitet, om jag någonsin sett ett.
Hans Edler passade även på att pionjera den sjukligt glåmiga datornördlooken. Och ja, ordet "pionjera" finns (källa: SAOB).
Och här i Sverige, återigen, bosatte sig popsnöret Hans Edler runt decennieskiftet 60-/70-tal i Elektronmusikstudion, där han värkte fram tidernas första syntpopskiva, den något obekvämt betitlade Elektron Kukéso. En helt världsunik skapelse där han, till hjälpligt synkade analoga pip, brus och sinusvågor à la megadator, stämsjöng med sig själv lyrik på rena Ricky Bruch-nivån: Var är min stora charm, som jag ägde en gång? / Jag äger fyra byxor och en fluga så trång / Skorna dom är bruna och runda där fram / Och smacken den hänger fram. Som svensk musikinnovation möter denna skiva nog bara sitt motstycke i de ävenså härstädes avspelade Pärson Sound och förstås lp:n Ny-gammal kultis med Gnesta-Kalle ”and his Moogmen” — som jag faktiskt skrev en recension av för en hel barnaålder sedan. (Nu ser jag, i en kommentar, att man vill ålägga mig ansvaret för att skivan skenat i pris. Jag ber om ursäkt för min inflationsdrivande verkan.)
Spellista
Alexander Turnquist [Faint At The Loudest Hour] As The Sun Sets, We Think Of Days To Come…
Six Organs of Admittance [Luminous Night] River of Heaven
Ennio Morricone [B-Music: Drive In, Turn On, Freak Out] Guerra E Pace, Pollo E Brace
SOS Station – Skotten i skogen
The Tallis Scholars [The Tallis Scholars Sing Thomas Tallis] Spem in alium
Edward Artemiev [Solaris, The Mirror, Stalker – Music From The Motion Pictures] Solaris – Ocean
Yaphet Kotto – Have You Dug His Scene?
Pearls Before Swine [One Nation Underground] Ballad for an amber lady
Ustad Vilayat Khan [The Guru OST] The haunted palace
Kebnekajse [Music in Sweden 7: Alternative Instrumental Music] Barkbrödslåten
Pärson Sound [Pärson Sound] Blåslåten
Pärson Sound [Pärson Sound] India (slight return)
Bo Hansson [Music in Sweden 7: Alternative Instrumental Music] De svarta ryttarna/Flykten till vadstället
Göran Månsson och Roger Tallroth [Mon] Kubb funk!
Mockba Music [37 minuter i Stockholms City] Harry?
Olive Mess [Gramercy] Stefan, the shepherd boy
Raymond Scott – [Manhattan Research, Inc.] Lightworks
Raymond Scott – [Manhattan Research, Inc.] Limbo: The Organized Mind
Spellistan nedan bör tas med en skopa salt. Låt er inte luras av dess lineära intryck. Här smälter saker ihop, sjunker ned i mixen och dyker upp till ytan igen, avbryts innan de ens hunnit börja.
Herrar Donovan, Babbitt, Fripp, Eno, Ra och Satie fyller år i dagarna och hyllades därför vederbörligen. Den obefintliga könsfördelningen är svår att bortförklara, men beror troligen på en kombination av Wikipedias urval av födelsedagsbarn och min egen tidspressrelaterade nonchalans.
Milton Babbitt var en pionjär inom elektroakustisk komposition. Att han dessutom dog för bara drygt tre månader sedan, hade totalt gått mig förbi; så mycket större anledning att uppmärksamma honom i detta program. Stycket Philomel är framställt på RCA Mark II, ett kolossalt, påkostat schabrak till synt med ett tragiskt antihjälteöde. Från att ha legat i absolut framkant vid sin födelse 1957 — så pass att Igor Stravinskij rapporteras ha fått en hjärtinfarkt vid Babbitts entusiastiska lovord över dess kapacitet — blev den mycket snart omsprungen av betydligt snärtigare maskiner utrustade med både transistorer och klaviatur. På 70-talet blev den som en sista förnedring vandaliserad av inbrottstjuvar, varpå den lämnades åt sitt förfall.
T.K. Ramamoorthy är en groteskt produktiv indisk filmkompositör, som med skivan Fabulous notes & beats of the Indian Carnatic smälte samman klassisk tamilsk musik med jazz och hålligång till något som kanske kan liknas vid en sydindisk motsvarighet till Esquivels vrickade ungkarlslyemusik.
Den demonstration som agiteras för i sändningen, har förstås redan ägt rum. Dumt av mig att publicera såhär sent. Tror också att jag nämnde fel album som ursprung för de två Sun Ra-låtarna; rätt ska vara Art forms of dimensions tomorrow. En titel lika obegripligt luddig som musiken den betecknar.
Spellista
Donovan – Bert’s blues (1966)
Emil Richards – Emerald (May) (1966)
Milton Babbitt – Philomel (1964)
King Crimson – Lizard (1970)
Brian Eno – Three variations on the Canon in D Major by Johann Pachelbel (1975)
Sun Ra – Solar drums (1961-62)
Friend Sound – Love sketch (1969)
Erik Satie – Véritables préludes flasques (komp. 1912)
Sun Ra – Cluster of galaxies (1961-62)
Ant-Bee – The wrong at once (has gone) (1990)
Appletree Theatre – Nevertheless it was Italy (1967)
T.K. Ramamoorthy – Byag Maya Malava Gowla (1969)
Carlos Bica – Chão (2003)
Serge Gainsbourg – Baudelaire (1962)
SOLA – Yrsa requiem (2002)
Fruupp – Faced with Shekinah (1974)
Sunforest – Lady next door (1969)
Donovan – Celeste (1966)
Magmas programledare, berövad sin mikrofon, låter sig inte nedslås.
Magma är ett program som sedan 2006 sänds varannan onsdag (udda veckor) i Radio Eskilstuna på frekvens 92,7.
I improviserade, kaotiska mixar kringkastas här musik av nördar, dårar och genier från 00-tal till 00-tal. Psykedeliskt, psykotroniskt, progressivt, experimentellt, udda, urspårat, töntigt, svängigt, ambitiöst, pretentiöst. Musik som vägrar finna sig till rätta i sakernas tillstånd.
Magma görs av Robert Huselius, ibland med inhopp av olika medhjälpare som får sätta sin prägel på programmet. Då och då dyker det även upp någon sorts essä, kåseri eller recension av en gammal b-film.
Magma kan nås via mejl: robert(at)huseli(punkt)us. Magma tar också gärna emot lämpliga skivor för eterspelning samt recension i programmet och på Blåggen. Adresseras till Robert Huselius, Byälvsvägen 105, 128 47 BAGARMOSSEN.
Publicerat av Robert Huselius 
Magma i Radio Eskilstuna 92,7 