2013-11-06: Adjö, herr Reed

8 november 2013

Intet öga var torrt, då nyheten om Lou Reeds bortgång spred sig som en löpeld. Det var självskrivet att Magma skulle ägna hans gärning och arv ett specialprogram. Ty vad hade punken varit utan Velvet Undergrounds råa nihilism och gaturealism? Glamrocken utan deras slippriga, urbana dekadens? Industrirocken och electronican utan deras avantgardistiska oljudsestetik? Indiepopen utan deras odogmatiska krockar mellan eterisk skönhet och aggressivt gnissel? Etc., etc.

Oräkneliga är de band som har denna bild att tacka för hela sin estetik.

… och oräkneliga är de band som har denna bild att tacka för hela sin estetik.

Som soloartist bröt inte Reed lika mycket ny mark, men det hade förstås varit omöjligt att begära. Men han var kanske rockens störste motvallskärring, som kastade sig handlöst mellan Bowie-producerad glam, rak rock’n’roll (där ju ändå hans rötter alltid fanns), kompromisslöst oljud, ambitiösa Poe-tolkningar och till sist ett oerhört märkligt samarbete med Metallica.

I detta timslånga program lägger programledaren, tillsammans med Reed-fantasten Fredrik af Trampe, ut texten om Reed, hans samtid, hans samarbetspartners och hans påverkan. Det blir förhållandevis lite Reed-musik för att vara ett program som handlar om honom, men det är i folkbildningens tjänst. Därför har vi också skippat sådana otroligt flitigt spelade låtar som Perfect day och Walk on the wild side. För den som vill lyssna in sig är det mycket enkelt: börja bara med Velvet Undergrounds fyra första album i kronologisk ordning. Fortsätt sedan med Reeds soloalbum i samma ordning (men skippa det första). Klart!

Spisa Magma från 2013-11-06

Spellista

  • The Primitives [The Velvet Underground Etc.] The Ostrich
  • The Velvet Underground [The Velvet Underground and Nico] Venus in Furs
  • Scott McKenzie – San Francisco
  • Glenn Branca [Lesson No. 1] Lesson No. 1 for Electric Guitar
  • Sonic Youth [Daydream Nation] Silver Rocket
  • Lou Reed [Metal Machine Music] Part 1
  • Throbbing Gristle [The Second Annual Report] Slug Bait – ICA
  • Nico [Chelsea Girl] Chelsea Girls
  • Television [Marquee Moon] Venus de Milo
  • Laurie Anderson [Homeland] Transitory Life
  • Lou Reed & John Cale [Songs for Drella] I Believe
  • Suicide [Suicide] Frankie Teardrop
  • Nurse With Wound [Chance Meeting on a Dissecting Table of a Sewing Machine and an Umbrella] Two Mock Projections
  • Slint [Spiderland] Breadcrumb Trail
  • The Jesus & Mary Chain [Psychocandy] Never Understand
  • The Velvet Underground [1969 Velvet Underground Live] Ocean
  • Lou Reed [Berlin] Sad Song

PS 1. Den uppmärksamme kanske noterar, att jag inte lagt ut förra programmet, alltså det från 24 oktober. Först blev det aldrig av i en massa annan villervalla, sedan råkade jag dumt nog radera spellistan så att jag måste göra om den från början. Det får komma som ett bonusmaterial inom kort.

PS 2. Biprogramledar Fredrik vill hemskt gärna att jag kröner inlägget med den här videon:


Andy Warhols leende

5 september 2010

Nu är det fastslaget, konstaterar DN, att de Brillo-kartonger som såldes för miljonbelopp härom året såsom varande konstverk av Andy Warhol, i själva verket var massproducerade kopior från 1990.

Original eller kopia?

Det ironiska är förstås, att även ”originalen” var massproducerade kopior. Själva lådorna tillverkades i plywood av ett utomstående företag och försågs med screentryck för att på pricken likna emballagen till en populär sorts tvålull — ungefär som vårt Svinto. Warhol var själv involverad i arbetet med att trycka den första uppsättningen lådor år 1964, men inför senare utställningar valde han att lägga ut hela tillverkningen på entreprenad.

Många av de miljonvärderade ”original”-boxarna har alltså knappast ens vidrörts av Konstnären. Att då ställa frågor om original och kopior, blir lika meningslöst som att efterfråga en ensam upphovsman till Törnrosa eller melodin till Du gamla, du fria.

Andy Warhol sällade sig, i en speciell bemärkelse, till en mycket gammal konstnärstradition: han gjorde inte överdrivet mycket av jobbet själv. Även Rembrandt lät sina elever kopiera hans målningar, för att sedan sälja dem som ”original”. Warhols roll som producent för Velvet Undergrounds debutalbum inskränkte sig till att han designade omslaget, och boken Andy Warhols filosofi (läs den!) lät han såklart spökskriva. Liksom Rembrandt använde han sin signatur mer som en kvalitetsstämpel än som ett kvitto på något slags individuell originalitet.

Skillnaden är förstås, att på Rembrandts tid fanns inte den kombination av romantisk genikult och spekulationsekonomi, som i våra dagar kan få sådana absurda konsekvenser som att en fyrkantig låda tappar en miljon i värde för att den råkar vara fabriksframställd år 1990 istället för 1970, eller att en medioker målning kostar fem årslöner för att det står Bob Dylan i högra hörnet. På Warhols tid fanns den dock i hög grad, och det är frestande att se hans Brillo-lådor som ett sätt att peka finger åt snobberierna. Och att de, 23 år efter hans död, fortsätter att ställa till kontroverser, ler han säkerligen i sin grav åt. Ett tillgjort, plastigt leende, som en fotomodells.

(Mer intressant läsning om Andy & Brillo här!)


Magma [2009-02-10]

16 februari 2009

Denna dag högtidlighölls diverse bemärkelsedagar i det oerhört kränkande folkbildande musikmagasinet Magma, såsom Charles Darwins, Yoko Onos, Barry Manns och Tim Buckleys födelsedagar, Andy Warhols dödsdag samt sist men inte minst (eller åkej … minst) dagen då Donovan fick skivkontrakt. Hurra!

Spisa Magma-sändning från 2009-02-10

Därtill får vi ju inte, även om det faller något utanför programmets ramar, glömma den händelse som drog sorgets flor över en hel värld av spisare och diggare den tredje februari 1959:

buddy_hollyposter_4337

Spellista

  • Donovan – Three King Fishers (1966)
  • Gryphon – Midnight Mushrumps [1:a satsen, live] (1974)
  • Golden Dawn – Evolution (1968)
  • Povel Ramel, Gals and Pals och Bengt Hallbergs livsbejakare – Digga Darwin! (1965)
  • The Incredible String Band – The Minotaur Song (1968)
  • Yoko Ono – Mind Holes (1971)
  • Tim Buckley – Jungle Fire (1970)
  • The Ventures – Jesus bleibet meine Freude (1972)
  • Barry Mann – The Young Electric Psychedelic Hippie Flippy Folk and Funky Philosophic Turned on Groovy 12 String Band (1968)
  • Mew – Why Are You Looking Grave? (2005)
  • David Bowie – Andy Warhol (1972)
  • Tiny Tim – The Other Side (1968)
  • Antony & the Johnsons – Epilepsy Is Dancing (2009)
  • Matinee Orchestra – Thanking You for Listening (2006)
  • Gryphon – Lament [utdrag] (1974)
  • Four Tet – Slow Jam (2003)
  • CocoRosie – Haitian Love Songs (2004)