Bevara mångfalden i P2!

Nu är det fara å färde för den musikaliska mångfalden i svensk radio. Jag skrev ihop följande manifest, som jag nu skickar ut tillsammans med en namninsamling — som jag förstås vill att alla skriver på och sprider!

OBS, förtydligande: Kanalchefen poängterar att andelen klassiskt/annat kommer att kvarstå. Möjligt att det blir så i minuter räknat. Vad som ändå tycks uppenbart, är att de personliga, initierade, djuplodande, egensinniga och ibland riktigt knepiga programmen ska frångås till förmån för ”flödesradio” (konkurrera med Spotify genom att bli mer som Spotify), med minskad mångfald och lägre kvalitet som ett brev på posten, samt att den klassiska musiken sannolikt får ensamrätt på de bästa sändningstiderna. Vi vill ha mer mångfald, och P2 är tyvärr på väg åt motsatt håll …!

I DN 11 juli framkom, att Sveriges Radios P2 under Elle-Kari Höjebergs ledning nästa år ska genomgå stora förändringar, som i korthet innebär att den äldre klassiska musiken får breda ut sig på alla andra genrers bekostnad. Unika program som Kalejdoskop, Eldorado, Felicia, Folke och Klingan, alla med kunniga och engagerade programledare, får stryka på foten.

Höjeberg motiverar detta med att majoriteten av P2-lyssnarna önskar höra ”något vackert klassiskt”. P2 ska alltså trampa runt i mittfåran och ”ge publiken vad den vill ha”. Trollflöjten och Beethovens femma för hela slanten. En kanal vikt åt europeiska 1800-talsherrar. Radio för den som vill koppla av till kvalitets-muzak.

Men Sveriges Radio är ett public service-företag, som inte i första hand bör stirra sig blint på lyssnarsiffror, utan stå för kulturell mångfald och tillhandahålla musik som de kommersiella kanalerna inte vill ta i med tång! Smal, knepig, unik, spännande musik som man kanske aldrig hört talas om annars.

Höjeberg försvarar sig med att den moderna utvecklingen, med strömmad musik o.dyl., har förändrat förutsättningarna för musikradion. Vi instämmer i detta, men drar rakt motsatt slutsats: just på grund av det enorma utbudet av musik via nätet, har vi inte längre samma behov av en radio som spelar musik som alla ändå känner till, utan snarare en radio där kunniga profiler som Kjell Alinge, Carin Kjellman och Lennart Wretlind plockar russinen ur kakan och får oss att upptäcka musik vi inte visste att vi ville ha!

P2 är idag svensk riksradios sista bastion för verklig musikalisk mångfald. Vi vill ha äventyrliga kulturkrockar och sann musikalisk upptäckarglädje! Vi har inget emot europeiska 1800-talsherrar, men vi vill att fler ska få chansen att upptäcka vilken oändlig värld av spännande musik det finns bortom allfarvägarna. Vi vill ha mer dubstep, strupsång, avantprog, minimalism, noise, bluegrass, visor, fado, psykedelia och bollywoodmusik i P2! Var ska allt detta annars sändas?

”I Magma”, vore förstås det uppenbara svaret på den sista frågan. Och det är klart, att jag med varm hand tar emot Kalejdoskops vilsekomna lyssnare, då det programmet av allt att döma går i graven. Men det finns som sagt annat än lyssnarsiffror här i världen …

Läs även Lars Anders Johansson, Sören Sommelius.

Men skriv först på, och sprid, namninsamlingen. Vi får väl se vart den kan leda.

Uppdatering: Kjell Alinge skriver i Sydsvenskan.

Uppdatering 2: Artikel på Meny.nu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: