Andy Warhols leende

Nu är det fastslaget, konstaterar DN, att de Brillo-kartonger som såldes för miljonbelopp härom året såsom varande konstverk av Andy Warhol, i själva verket var massproducerade kopior från 1990.

Original eller kopia?

Det ironiska är förstås, att även ”originalen” var massproducerade kopior. Själva lådorna tillverkades i plywood av ett utomstående företag och försågs med screentryck för att på pricken likna emballagen till en populär sorts tvålull — ungefär som vårt Svinto. Warhol var själv involverad i arbetet med att trycka den första uppsättningen lådor år 1964, men inför senare utställningar valde han att lägga ut hela tillverkningen på entreprenad.

Många av de miljonvärderade ”original”-boxarna har alltså knappast ens vidrörts av Konstnären. Att då ställa frågor om original och kopior, blir lika meningslöst som att efterfråga en ensam upphovsman till Törnrosa eller melodin till Du gamla, du fria.

Andy Warhol sällade sig, i en speciell bemärkelse, till en mycket gammal konstnärstradition: han gjorde inte överdrivet mycket av jobbet själv. Även Rembrandt lät sina elever kopiera hans målningar, för att sedan sälja dem som ”original”. Warhols roll som producent för Velvet Undergrounds debutalbum inskränkte sig till att han designade omslaget, och boken Andy Warhols filosofi (läs den!) lät han såklart spökskriva. Liksom Rembrandt använde han sin signatur mer som en kvalitetsstämpel än som ett kvitto på något slags individuell originalitet.

Skillnaden är förstås, att på Rembrandts tid fanns inte den kombination av romantisk genikult och spekulationsekonomi, som i våra dagar kan få sådana absurda konsekvenser som att en fyrkantig låda tappar en miljon i värde för att den råkar vara fabriksframställd år 1990 istället för 1970, eller att en medioker målning kostar fem årslöner för att det står Bob Dylan i högra hörnet. På Warhols tid fanns den dock i hög grad, och det är frestande att se hans Brillo-lådor som ett sätt att peka finger åt snobberierna. Och att de, 23 år efter hans död, fortsätter att ställa till kontroverser, ler han säkerligen i sin grav åt. Ett tillgjort, plastigt leende, som en fotomodells.

(Mer intressant läsning om Andy & Brillo här!)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: