Istället för Magma: kaos

3 mars 2011

Det är med hjärtesorg jag förkunnar att Magma än en gång fått hoppa över en sändning. Denna gång dels på grund av att jag fick besök av en gammal vän, dels emedan mitt vardagsrum befann sig i ett skick som föga underlättade radjoförberedelse (bonuspoäng till den, som identifierar alla skivorna på väggen):

Men det går förstås fortfarande för sig att lyssna till förra sändningen, som var en ovanligt lyckad sådan. Och som ytterligare salva på såren: Youtube-frossa!

Här framför den internationelle playboyen El Macho sitt ledmotiv i den mycket sinnliga, fysiska och provokativa aktionistklassikern Sweet movie (1974). Filmen är inget för barn och känsliga tittare, och jag älskar den. (Men detta klipp är helt harmlöst.)

Fyra år äldre är detta pårökta musikalnummer av Fredric Hobbs, mannen bakom mördarfår-klassikern Godmonster of Indian Flats. En storskäggig baryton i pråliga kläder, en billig Busby Berkeley-pastisch och en mycket stunsig melodi. Vad mer finns att önska?

Lärde mig spela låten efter att ha sett detta klipp. Fenomenet Donovan har väl aldrig manifesterats så tydligt som när han här kommer vandrande i renässanssvid, sätter sig ensam vid det svallande havet och låter sig filmas snett bakifrån, då han med magnifikt underbett och blicken kisande mot horisonten sjunger beslöjat om haschrökare och magiker. En första antites till idén om rock/pop som expressivt storstadsuttryck.

Ett klassiskt framträdande av tidigaste Pink Floyd, komiskt kontrasterat av en pösdryg musikkritiker, som (någotsånär) erkänner att han inget begriper. Från den tid då populärmusik fortfarande reste oöverstigliga barriärer mellan generationerna. Min mormor (född 1919) tillhörde nog den sista generation som någonsin kommer att referera till någon musik som ”dunka-dunka”.

Ett förvånansvärt fint litet ukulele-örhänge. Men står ni inte ut med den här killens uppsyn, så stäng av direkt. Ni har min fulla förståelse. Själv är jag dock barnsligt förtjust i den här sortens töntcoolhet, som hunnit bli både enkel- och dubbelironisk sedan den i all uppriktighet lanserades av en annan glasögonorm för över femtio år sedan:

Nej, nu får jag hejda mig.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.